Eldklotet

En timma
och en sten i fickan
ett ord

två andra

stenkulor

jag hade förlorat
och vunnit
och det handlade allt om
det samlade
bagaget
livets ytterligheter och inre

grusgångar mot tidens orimlighet
och maximal koncentration

och den försvinner

En volontär

        Det väcktes en tanke
        utan den,
        ett ord,
        en melodi
       
        jag dansande och
        fåglarna sjöng
       
        Mitt i den punkt
        som är människans jag
        såg jag en svärta
        en kolstrecksteckning

        En flock föregripen
        ett färgströk
        en blandning av färger
        ljusbilder
        kristaller
        och vatten

         Vatten som frusit
          och fångat
          skönheten
          under en miljondels sekund

         Och där var det
         Sommarlöftet

          Vintern som en gång
          skulle vara över

          
       
           En volontär

Ett annat liv

Där du bor
är himlen full
av många solar

men
luften är tjock
och atmosfären
tät

Dessa solar
väcker inom dig
en längtan
ett sorl av röster

sånger:

om vägarna du ska vandra
tiderna som ska passera

En av dem går ner
och ännu en

det mörknar något

du ser i diset en gestalt

 
en reslig figur
och
 i samma stund:

den tredje solen sjunker
under
din planets horisont

Till Frans Schubert



Ett tidigt möte

en sol som ännu inte stigit opp

en jord
som vilar i mörker
en natt för
själar
att hölja sig i

att hölja sin
sårbarhet i

tunna slöjor

arabiska mönster
som stjärnhimlars
speglar
och kosmos
i
våra ögons

blickar